Publicerad augusti 14, 2017
Anna-Karin får energi av arbetet som massageterapeut
- Att behandla människor med muskelproblem är energigivande, säger Anna-Karin Lönngren Grafford som arbetar som massageterapeut i Järvsö.
Men egentligen ville hon inte jobba med människor, utan med djur. Anna Karin arbetade som hundfrisör och ville jobba med hästar också så hon började läsa till hästmassör. Motivation att fullfölja fanns dock inte då, så hon nöjde sig med de kunskaper hon fick på utbildningens första delar och testade dem så smått på de hästar hon kom i kontakt med. Och på vänner. För principerna var ju de samma. Och hon upptäckte att det nog inte var så dumt att jobba med människor ändå.
Men innan det blev dags att ta steget fullt ut och utbilda sig till massör skulle hon först flytta från Solna till Järvsö, där hon förälskat sig i ett hus ”som egentligen borde ha jämnats med marken”, som hon själv uttrycker det.
Och någonstans mellan husrenovering och ridturer började saker och ting falla på plats: Det var en utbildning till massageterapeut i Stockholm som hägrade.
Veckopendlade till utbildningen
- Jag hade egentligen inte råd och dessutom hade jag börjat på sjuksköterskeprogrammet i Gävle. Men så fick jag ett sms av en kompis som skulle börja utbildning och jag kände så starkt att jag också ville! Jag ringde brorsan och frågade om han kunde låna mig pengar och husrum och mamma om hon och pappa kunde stå för min mat under utbildningen. Och det kunde de! Så jag veckopendlade till Solna och genomförde utbildningen till massageterapeut.
Sedan dess har det flutit på, även om det inte alltid varit enkelt.
- Det är väldigt energigivande att behandla människor med muskelproblem. Något helt annat än det jag upplevde som praktikant på sjuksköterskeprogrammet; med sjuka människor – som ibland dör! Det blev för tungt för mig, jag ville hellre jobba med fokus på friskhet.
Att jobba i Järvsö är lite speciellt, i synnerhet när man är inflyttad, upplever Anna-Karin.
- I början delade jag lokaler med en fotterapeut som är från Järvsö. Genom väggen hörde jag hur de frågade vem jag var, om man kunde gå till mig. Och hon rekommenderade mig, så jag fick egna kunder.
Lagom arbetsbelastning
Just att få egna kunder är det svåraste med yrket tycker Anna-Karin. Det ligger nära till hands att tro att det är slalomåkare med ömma muskler som utgör största kundgruppen, men de är relativt få. I stället är det längdskidåkare som tar hjälp att mjuka upp övertränade muskler; två dagar i veckan under skidsäsongen är hon i Harsa, ett längdskidsområde dit många kommer för att träna under vintertid. Och så har hon ett företag som hon är på regelbundet.
- För mig handlar det om att ha en jämn fördelning och lagom arbetsbelastning, så att jag orkar jobba livet ut. Egentligen går jag i pension om tio år, men jag tänker inte att det behöver vara en skarp gräns mellan arbete och inte arbete bara för att man uppnår en viss ålder.
Texten är skriven av Ulrika Hoffer och publicerades först i Kroppsterapeuten Nr 2 2017.
Foto: Privat