Publicerad oktober 06, 2020

De stillsamma barnen – vår tids stora utmaning

Det var inte många årtionden sedan utegångsförbud var ett hot föräldrar kunde dra till med – och ibland verkställa – när barn inte gjorde som de blev tillsagda. Idag är utegångsförbud inget som skrämmer; svenska ungdomar är de mest stillasittande i Norden. Vad det innebär för vår framtida hälsa är svårt att överblicka.

Världshälsoorganisationen rekommenderar att barn och unga ska vara fysiskt aktiva i minst en timme per dag. Det klarar bara två av tio unga i Sverige, och även om en timme kan tyckas mycket, så ska man ha i åtanke att det här gäller en fas i livet då man i regel är som mest aktiv. Och det vi gör i vår ungdom, präglar oss ofta längre fram i livet; den som är aktiv som barn, är sannolikt mer aktiv som vuxen, och tvärtom.

Oron för hur den här utvecklingen påverkar samhällsekonomin på sikt menar många forskare är befogad. För hur upprätthåller vi ett välfärdssystem där allt större andel drabbas av livsstilssjukdomar, samtidigt som allt färre kan förväntas klara av hårt arbete, som behövs både inom välfärden och andra sektorer, som exempelvis bygg?

En som vigt sitt liv åt att bromsa den här utvecklingen och bidra till att fler barn och unga får tillgång till en aktiv vardag, är hälsopedagogen Anja Nordenfelt. Hon är verksamhetschef för stiftelsen En Frisk Generation, som driver en verksamhet som går ut på att få hela familjer i rörelse, under ett helt år. Tillsammans testar man en mängd olika aktiviteter, föräldrar och barn tillsammans, och avslutar varje tillfälle med en gemensam måltid eller en fruktstund. Bakgrunden är en studie som gjordes på Karolinska Institutet 2011, där det framkom att barn är mer stillasittande på kvällar och helger och att barnens spontana aktivitetsnivå sjönk vid tioårsåldern.

- Det är så verkligheten ser ut. Vi ville starta en riktad intervention, där fokus ligger på prevention, säger Anja Nordenfelt.

Inte överviktsbehandling

Liknande upplägg finns bland annat i Danmark, där över 60.000 barn lider av kraftig övervikt och fetma och där programmen riktar sig just till just dessa familjer. En Frisk Generations program riktar sig till alla, oavsett vikt, något Anja Nordenfelt framhåller är en faktor som gör att det inte blir stigmatiserat att vara med.

- Det är inte en del av en överviktsbehandling, utan det är en rolig aktivitet för hela familjen, tillsammans med andra familjer.

Barn till aktiva föräldrar har större chans att själva bli aktiva, kanske både inom idrotten och genom ett aktivt familjeliv. Men det ligger inte för alla föräldrar att spela fotboll, dra ut familjen på skidåkning eller friluftsaktiveter. Den verksamhet En Frisk Generation bedriver vill öppna möjligheter även för föräldrarna, något som i sin tur kan påverka både barn och vuxna.

- På så vis leder det till en hållbar livsstil både för vuxna och barn, även om det är barnen som är målet för vår verksamhet, säger Janna Hellerup, generalsekreterare för En Frisk Generation.

Fysisk och psykisk hälsa

Fysisk aktivitet har positiv inverkan på bland annat blodsocker, blodfetter, blodtryck och kroppsvikt, markörer som också är riskfaktorer för livsstilssjukdomar senare i livet. Även psykisk hälsa kan påverkas i positiv riktning. Just blodfetter och blodtryck kanske inte är ett så stort problem för de flesta tioåringar, inte ens för de som är minst aktiva. Men ungas psykiska hälsa utvecklas i en bekymmersam riktning. Enligt Folkhälsomyndigheten har andelen unga som återkommande drabbas av psykisk ohälsa fördubblats sedan mitten av 1980-talet och idag drabbas omkring hälften av alla 15-åringar. Huruvida det kan kopplats till ett ökat stillasittande är oklart, men skärmanvändningen tar tid, tid som annars kunde användas till

spontan lek och annan aktivitet.

- Vi följer upp våra deltagare med enkäter före och efter varje genomfört program. En stor andel upplever att de mår betydligt bättre efter genomfört program. Vi kan också se att mängden måttlig till högintensiv fysisk aktivitet på helgerna ökade med 12 minuter, vilket är ganska mycket, säger Janna Hellerup.

Landsbygden hårdare drabbad

Även om man kan tro att livet i staden är mer stillsamt än livet på landet, så visar flera undersökningar att så inte är fallet. En världsomfattande studie som publicerades förra året, och där svenska forskare ingått i forskargruppen, visade att såväl i Sverige som globalt är förekomsten av övervikt större på landsbygden än i städerna. Det finns anledning att tro att den utvecklingen även påverkar barn.

En annan oroväckande utveckling är att klyftorna växer mellan socioekonomiska grupper, där barn till föräldrar med lägre utbildningsnivå och inkomst har en större risk att drabbas negativt av livsstilen. När Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin för ett par år sedan illustrerade problematiken genom att visa hur hälsa och förväntad livslängd skiljer sig åt, beroende på var man bor utmed den röda linjen i Stockholms tunnelbana, blev det smärtsamt tydligt att den som bor i välmående Danderyd kan förvänta sig omkring 18 år längre, än den som bor i linjens andra ände.

En variabel som ser ut att ha stor betydelse för barns fysiska aktivitetsnivå är om man idrottar och är föreningsaktiv eller inte. Mycket av den spontana lek och rörelse som var en naturlig del av barns vardag för ett par årtionden, har minskat i takt med att datorer och telefoner lockar mer. Runt åldern 10-12 är läget extra sårbart, då idrotten i många fall allt mer övergår i elitsatsningar. Fotbollsakademier, tävlingsgrupper och likande formeras och den som bara är med och spelar fotboll för att det är skoj, tappar lätt sugen om kamraterna går över till tävlingsgrupper.

Då det också sammanfaller med att många börjar gå hem själva efter skolan, från att ha varit på fritids som ofta innefattar fysik aktivitet, är det här även kritisk fas på flera sätt.

För den som inte ägnar sig åt idrott krymper tillfällena för fysisk aktivitet ytterligare och kanske behöver vi ”avsportifiera” det här med att vara fysiskt aktiv. Allt räknas, vardagsrörelsen också.

- Dessutom har ytan barn får röra sig på generellt sett krympt. Det är inte lika vanligt att barn idag själva drar iväg till någon skog och leker, på det sätt vi i äldre generationer gjorde. Samtidigt minskar antalet aktiva transporter, många föräldrar skjutsar barn till skolan, säger Janna Hellerup.

En avhandling från Karlstads universitet visade nyligen att allt fler föräldrar kör sina barn till skolan, oavsett om vägen är kort eller lång. Samma studie visar också att barn som cyklar till skolan, är mer framgångsrika i sitt skolarbete – och dessutom har en fördel av att ha sällskap av sina kompisar till och från skolan, vilket ger social samvaro.

Just det att vara tillsammans med andra är en viktig del i ett aktivt liv. Det vet den som är föreningsaktiv och det är också en återkommande kommentar från deltagarna i En Frisk Generations program; att vara en del av något gemensamt.

- Många uppskattar att göra saker tillsammans, och lära känna andra, samtidigt som alla är med på sina villkor. Inga förkunskaper krävs och nya kontakter knyts. På så vis finns det större samhällsvinster än ”bara” ökad fysisk aktivitet.

Viktigt – men inte akut

Från samhällets sida är det ofta trögt att motivera satsningar på preventiva åtgärder, så länge läget inte är akut, eftersom det dels är svårt att snabbt se resultat, något som ofta är önskat i samband med ekonomiska satsningar.

- Att genomföra ett program där vi kan ta emot 100 deltagare, kostar omkring en halv miljon. Mycket pengar för en kommun, men vad är det egentligen, om det kan bidra till en hjärtinfarkt mindre? En hjärtinfarkt är betydligt dyrare för samhället, säger Anja Nordenfelt.

En viktig hörnsten i programmet som En Frisk Generation genomför är att äta en måltid tillsammans den vardag man ses. Helgaktiviteten avslutas med en fruktstund.

- Maten är ju otroligt viktig för hälsan och för den som är överviktigt kan det vara tungt att röra sig. Då kan det vara nödvändigt att börja med maten. Vi äter inte bara tillsammans, utan pratar om vikten av att äta grönsaker, vad de har för positiva effekter och så gör vi små utmaningar där deltagarna ska testa en ny grönsak också vidare, säger Janna Hellerup.

Även om det finns mycket som kan göras för att vända utvecklingen, ofta med ganska enkla medel och med många positiva bieffekter som ökad samvaro både inom familjen och med andra familjer är Anja Nordenfelt oroad inför framtiden:

- Vi kan nog inte föreställa oss vad det innebär för samhället på sikt om vi fortsätter som vi gör. Det blir ju en oerhört tung börda för vården att ta hand om, så förebyggande insatser är nödvändigt. Det skulle behövas ett nationellt program som på sikt är tvingande för kommunerna, säger hon.

En Frisk Generation

Läs mer om stiftelsen på enfriskgeneration.se/

Text: Artikeln är skriven av Ulrika Hoffer och publicerades först i Kroppsterapeuten Nr 1 2020

Foto: Istock